torsdag 19 december 2013

Tradition och ett "organiskt samhälle"

Bland nationalister och konservativa pratas det en del om "organiska samhällen" och tradition. Jag har aldrig riktigt lyckats bena ut exakt vad de egentligen menar, men jag tycker begreppet passar sig utmärkt för min egen världssyn. Därför tänkte jag kapa det, för mina egna lömska syften.

Ett organiskt samhälle ser jag som motsatsen till ett konstruerat samhälle. Det innebär att samhället vuxit fram från att individer prövat sig fram. Man skulle kunna göra en jämförelse med "den fria marknaden" i den ekonomiska sfären, som är en nödvändighet just därför att ingen kan planera en ekonomi. På samma sätt tror jag inte det är möjligt att planera ett socialt system, eftersom människor helt enkelt är för komplexa.

Tradition innebär kulturella egenheter som fått gro över generationer, där beteenden och ceremonier som varit långsiktigt gångbara överlevt och förts vidare till nästa generation, utan att man för den sakens skull lyckats förklara exakt varför det fungerar.

Tradition är inte något man kan skapar, utan något man odlar. För det krävs det att man avhåller sig från att riva upp rötterna och klippa av kvistar man ogillar hela tiden. I dagens samhälle finns det väldigt lite genuina traditioner, med möjliga undantag för inom vissa professionella sfärer. Det är möjligt att man kan dra lärdomar ur forna traditioner för att forma startskottet till nya, men för att det ska ha någon chans att slå rot måste den moderna demokratiska staten bort.

Demokratin ersätter nämligen realism med populism; istället för välbeprövade strategier får man strategier som utformats specifikt för att tilltala varje ny generations uppfattning om vad världen borde vara. På grund avsaknaden av parallella jämförelsepunkter måste jämförelserna göras över tid, vilket leder till en lång rad av vilda korrigeringar, som gång på gång sliter upp de sociala mönster som hinner slå rot.